Vem har upphovsrätten till filmen ni har betalat för?

En marknadschef vill klippa om företagets film, som kostade 85 000 kronor, till fyra korta klipp för Linkedin. Produktionsbolaget svarar att omklippningen kostar extra och att råmaterialet är bolagets. Fakturan är betald, så filmen borde väl vara företagets? Svaret står i avtalet. Står det ingenting där, gäller upphovsrättslagen, och enligt den ger en betald faktura inte rätt att ändra filmen.

Upphovsrätten uppstår hos filmens skapare

Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det. Filmverk är ett av de verk som 1 § i upphovsrättslagen räknar upp. Skyddet kräver inget register och ingen ansökan. Det uppstår automatiskt när uttrycket är tillräckligt originellt.

Rätten uppstår hos de människor som har skapat filmen, till exempel regissören och fotografen. Ett produktionsbolag har rätten bara i den utsträckning den har gått över till bolaget, till exempel genom avtal med de anställda. Att någon annan har beställt och betalat filmen ändrar inte vem rätten uppstår hos.

Enligt 2 § är upphovsrätten en ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra det tillgängligt för allmänheten, ”i ursprungligt eller ändrat skick”. Fyra nya klipp ur en färdig film är just ett ändrat skick.

Att ha fått filmen är inte detsamma som att ha fått rätten

Den som får en filmfil levererad har fått ett exemplar av verket. Upphovsrättslagens 27 § skiljer exemplaret från rätten: ”Överlåtelse av exemplar omfattar inte överlåtelse av upphovsrätt.”

Samma paragraf säger att upphovsrätt får överlåtas helt eller delvis, med den begränsning som följer av den ideella rätten i 3 §. Ett avtal kan ge beställaren rätt att visa filmen var som helst, att klippa om den eller att ta över de ekonomiska rättigheterna till den. Om beställaren äger rätten till filmen beror på vad avtalet säger, inte på att filmen är betald.

Köpt upphovsrätt ger ingen rätt att klippa om filmen om avtalet är tyst

Upphovsrättslagens 28 § säger: ”Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare.”

Även ett företag som har förvärvat upphovsrätten till filmen får inte ändra den, om avtalet inte säger att det får göra det. Rätten att ändra filmen måste också stå i avtalet.

Regeln gäller bara när avtalet är tyst. Lagen hindrar inte parterna från att komma överens om något annat, och ett avtal som uttryckligen ger beställaren rätt att bearbeta filmen gäller.

Upphovsmannens ideella rätt går bara att avstå från i begränsad omfattning

Vid sidan av den ekonomiska rätten har upphovsmannen en ideell rätt. Enligt 3 § ska upphovsmannen anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Paragrafen förbjuder också ändringar som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

En upphovsman kan avstå från den rätten med bindande verkan bara för en användning som är avgränsad till slag och omfattning. Ett avtal kan ge rätt att klippa om filmen, men det kan inte ge rätt att göra vad som helst med den.

Inspelningen, framförandet och musiken har egna rättigheter

Framställaren av en upptagning av rörliga bilder har enligt 46 § en egen ensamrätt att framställa exemplar av den och göra den tillgänglig för allmänheten. Den rätten gäller vid sidan av upphovsrätten till filmverket.

En skådespelare eller annan utövande konstnär som framför ett verk i filmen har en egen rätt till sitt framförande enligt 45 §. Medverkande kan dessutom behöva lämna samtycke när filmen används i reklam.

Upphovsrättslagens 39 § undantar uttryckligen musikaliska verk från regeln om vad en överlåtelse av rätt till filminspelning omfattar. En känd låt kräver tillstånd från flera rättighetshavare, även i en företagsfilm.

Avtalet avgör om filmen får klippas om

Svaret finns i offerten, orderbekräftelsen och eventuella villkor. Läs dokumenten efter fyra saker:

  • om företaget har fått en rätt att använda filmen eller själva upphovsrätten,
  • om rätten omfattar att ändra och bearbeta filmen,
  • i vilka kanaler och hur länge filmen får användas,
  • vem som har rätt till råmaterialet.

Vem som har rätt till råmaterialet, det som spelades in men inte kom med i den färdiga filmen, regleras i avtalet.

Säger dokumenten ingenting om ändringar, gäller lagens utgångspunkt, och då krävs tillstånd för omklippningen från den som har rätt att ändra filmen. Enligt 28 § kan produktionsbolaget ge det tillståndet bara om bolaget självt har fått rätten att ändra filmen av dem som skapade den. Ett sådant tillstånd kan kosta pengar, och en uppgörelse om det bör skrivas ned.

Inför nästa beställning bör rättigheterna stå i offerten lika tydligt som inspelningsdagarna. Fråga produktionsbolaget vem som får klippa om filmen. Prisguiden för videoproduktion visar vad en offert bör specificera. En företagsfilm som ska användas i flera kanaler behöver ett avtal som från början anger vilka kanaler det gäller.

Senast faktagranskad: 18 oktober 2026